Ätsvårigheter hos barn är ett växande folkhälsoproblem. Dessa kan yttra sig som svårigheter att bearbeta/hantera mat, stark matselektivitet, bristande aptit, obehag vid ätande och rädsla kopplat till intag av olika livsmedel. Svårigheterna kan leda till otillräckligt näringsintag och påverka barnets fysiska och psykiska hälsa. Inom Northpop studien undersöker vi hur stor andel barn som uppfyller kriterierna för betydande ätsvårigheter vid 7 års ålder samt undersöker mekanismerna bakom dessa svårigheter och hur de påverkar barnets hälsa.
Svenska studier visar att 6–7 % av barn vid 18 månaders ålder och 12–15 % av barn vid 3 års ålder har ätsvårigheter av olika grad. Orsakerna är många och kan inkludera både medfödda och förvärvade svårigheter. Vissa barn föds med oralmotoriska svårigheter och/eller sensorisk överkänslighet för smaker, konsistenser och lukter, medan andra utvecklar matrelaterade svårigheter vid sjukdom eller utvecklar rädslor efter negativa upplevelser, såsom kvävning eller kräkning. Vi vet att tidiga tecken på ätsvårigheter kan öka risken för mer långvariga problem. Forskning pekar också på att biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer kan spela roll vid utveckling av ätsvårigheter.
Inom NorthPop kartlägger vi prevalens av ätsvårigheterna och mekanismer bakom dessa via stegvis screening. Det innebär att de deltagare som ”faller ut” på enkätscreening erbjuds klinisk bedömning inom ett multidisciplinärt team. Projektet genomförs i samarbete med Region Västerbotten.
Ansvariga för projektet gällande ätsvårigheter är Anna Chmielewska (barnläkare, docent), Linnéa Munter (logoped), och Lena Hansson (dietist).
