Fokusområden

Förekomsten av allergiska sjukdomar och astma har ökat. Man uppskattar att 1 av 3 barn drabbas men vi vet inte hur vanligt det är i Västerbotten idag. Allergiska reaktioner kan vara milda och övergående men vissa drabbas av svåra reaktioner. Varför allergiska sjukdomar och astma har blivit vanligare är inte helt klarlagt, men förändringar i vår omgivning och livsstil anses ha bidragit till ökningen. En teori är att vår moderna livsstil leder till att kroppens immunsystem inte utsätts för bakterier, virus och andra smittämnen som behövs för att immunförsvaret ska utvecklas normalt.

Kroppens immunförsvar utvecklas under fosterstadiet och barndomen och immunsystemet verkar vara särskilt känsligt för påverkan under den här tiden. Immunsystemet måste lära sig att försvara kroppen mot smittämnen men att inte reagera mot vanliga ämnen i omgivningen eller maten. Vid allergi reagerar kroppens immunförsvar mot ämnen (tex pollen) som vi normalt sett ska tåla.

I Northpop-studien kommer vi att ta reda på hur vanligt det är att barn i Västerbotten har allergi och astma och hur livsstil, miljö, läkemedel och matvanor påverkar risken att insjukna. Vi undersöker också betydelsen av bakterier, virus och andra smittämnen som alltid finns i mun och tarm.

Målet är att hitta nya sätt att förebygga allergier och astma.

Fetma är en kronisk sjukdom och ett av de stora folkhälsoproblemen. Vi har under flera decennier sett en ständigt ökande förekomst av fetma och övervikt i samhället, också bland barn och ungdomar men ökningen verkar nu ha stannat av. Bland 4 åringarna har 2-3% fetma och ca 15 % övervikt. Orsaken är orsakad av många faktorer, en del är ärftliga medan andra är miljöbetingade och samspelet dem emellan är inte helt klarlagt.

Vi vet att snabb tillväxt under de första åren ökar risken. Kosten och sannolikt även tarmflorans sammansättning spelar roll, liksom fysisk aktivitet, inflammation och kanske infektioner. Der är viktigt att kartlägga och förstå mekanismer och samband mellan olika bidragande faktorer så att vi kan ta fram fungerande förebyggande strategier mot fetma/övervikt och främja hälsan i ett livslångt perspektiv.

Inlärningsproblem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar drabbar ungefär 20% av alla barn och inkluderar ADHD, autismspektrumstörning, specifika inlärningsproblem och generell utvecklingsförsening. Orsakerna till dessa problem är inte säkerställda men genetiska faktorer, omgivningsfaktorer och psykosociala faktorer samverkar. Det vore därför av stort värde att kunna identifiera risk- och frisk-faktorer, inklusive kost, livsstil och miljögifter som kan påverka risken för inlärningsproblem och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn.

Det är tidigare känt att vissa faktorer som t.ex. amning ger en positiv effekt på barns utveckling medan andra faktorer som alkoholintag under graviditeten ger negativa effekter.

Vi har nyligen visat genom vår forskning att enkla åtgärder som t.ex. sen avklämning av navelsträngen, järn- och energitillskott till barn med låg födelsevikt samt en fett-tillsats i modersmjölksersättning kan förbättra barns utveckling och minska beteendeproblem.

I Northpop-studien vill vi identifiera ytterligare faktorer som kan påverka hjärnans utveckling i fosterlivet och under den tidiga barndomen – hjärnan är det snabbast växande organet under denna period av livet. Några intressanta faktorer som vi vill undersöka är bl.a. exponering för miljögifter samt vissa näringsbrister som kan vara vanligare än vi tidigare trott (vitamin D-brist och jodbrist).

Karies, hål i tänderna, var något i princip alla barn i Sverige hade på 1950/60-talet. Idag har vi med årtionden av förebyggande vård lyckats minska förekomsten av kariessjukdom så att det bland svenska 3-åringar är mindre än 5 % som behöver laga någon tand p.g.a. karies. Andelen barn med karies ökar snabbt ju äldre de blir och vid 6 års ålder är det nästintill vart 4:e barn som behöver åtgärda någon tand. Kariessjukdomen är världens vanligaste sjukdom och den orsakar mycket lidande för många barn.

Mikrofloran i munnen, och övriga mag-tarmkanalen, tillskrivs allt mer betydelse för hälsa och sjukdom. Den orala mikrofloran är central för den orala hälsan och indikationer finns att den även påverkar allmänna hälsoaspekter.

Vi vet att god munhygien och begränsat intag av söta produkter hjälper till att bibehålla tänderna friska. En frisk mun vid ung ålder ger stor chans till en frisk mun i vuxen ålder. I Northpop-studien vill vi, genom att studera och karakterisera munmikrofloran från födseln till skolåldern, bidra med kunskap om hur olika exponeringar påverkar miljön i munnen och sjukdomsrisk i barnaåren och senare.